Hejsan! Lotta är mitt namn , barnskötare till yrket som just startat andra terminen på lärarprogrammet som leder till förskollärare. Mina tankar om begreppet PDK är att det är stort, svårt, spännande. Jag upplever också att det innefattar framtid och oundviklighet!
Jag har svårt att förhålla mig enbart positiv till datoranvändning då jag ser flera negativa sidor som t.ex. enkelheten att nå "fel"kunskap och kontakter. Här har vi som pedagoger/vuxna ett stort ansvar att upplysa och göra barn/elever medvetna om detta. Samtidigt är det ett otroligt redskap vi inte klarar oss utan, ett verktyg fyllt av kunskap och som vi med hjälp av kan förflytta oss runt i världen och i olika områden på kort tid. Det är en stor hjälp att tillgå i skolan och i undervisning. Det digitala utrustningsutbudet är stort med kamera, scanner, projektorer mm användandet av dessa kräver att vi har god kunskap, positiv inställning, att vi väcker/stärker barnens intresse, att vi förmedlar behovet av att kunna detta i framtiden på ett inspirerande sätt. Om vilja, kunskap, engagemang och fantasi finns är det en god början till PDK...
Hälsn. Lotta
Reflektioner kring min fråga
14 år sedan
Hej Lotta!
SvaraRaderaTänk vad vi kan lära oss. Visst är det lite skrämmande nman kan nå ut så stort och samtidigt världens möjlighet.
Vi hörs vidare genom bloggandet.
Helena. J
Hej Lotta.
SvaraRaderaCharlotte i gr 23 här. Jag känner som du med att vi som personal har ett stort ansvar i datoranvändningen. Men med ett sunt förnuft och goda kunskaper om etik och kunskap om vad som är rätt/fel i datorvärlden tror jag att vi kommer långt. Jag fick ett tips om att bara genom att göra datorn synlig i verksamhetsmiljön så skapar det nyfikenhet och i förlängningen förståelse. det enkla hjälpmedlet Digital fotoskärm är ju ett jättebra verktyg, här kan ju barnen vara med när man lägger över bilderna till skärmen.
Dessutom så synliggör vi ju vår verksamhet till föräldrarna vi skärmen. Och det kan vi väl inte göra förmycket av, eller...
Ha det gott/Charlotte
Hej alla!
SvaraRaderaKanske har jag fel men jag tycker att det är olika barngrupper hur stort intresset är med "att sitta vid datorn" Men det kan ju också vara vårt fel, har vi marknadsfört den för dåligt? gjort det för ointressant? Ska man känna sig "misslyckad" då barnen väljer leken istället för att sitta vid datorn då vi föreslagit något? några tankar från Lotta